Här går vi igenom hur du känner igen kennelhosta, vad du kan göra hemma, hur länge hunden kan vara smittsam och när det är dags att boka en kontroll.

Kennelhosta är inte en enda sjukdom

Kennelhosta är ett samlingsnamn för smittsam hosta hos hund. Den kan orsakas av olika virus och bakterier, ofta i kombination. Det vanligaste är att hunden får en torr, retande hosta som kan komma i attacker.

Många beskriver det som att hunden har satt något i halsen. Hunden kan hosta, harkla sig och ibland få upp vitt skum eller segt slem. Ofta är hunden ändå ganska pigg, äter som vanligt och vill följa med ut. Det är just det som kan lura en. Hunden kan låta dramatisk men ändå vara relativt opåverkad. Samtidigt ska du inte bara utgå från att all hosta är kennelhosta.

Hur skiljer jag kennelhosta från annat?

Kennelhosta kommer ofta ganska plötsligt. Särskilt om hunden nyligen varit nära andra hundar på hunddagis, kurs, tävling, utställning, pensionat eller i rastgård.

Typiska tecken vid kennelhosta kan vara:

• plötslig torrhosta hos hund
• hostattacker efter vila, lek eller drag i halsband
• harklingar som låter som att hunden vill kräkas
• vitt skummigt slem ibland
• hunden är ofta pigg mellan hostattackerna
• mild feber kan förekomma

Annan hosta kan se annorlunda ut. En äldre hund som hostar på natten eller blir tröttare på promenad kan behöva kollas för hjärta eller luftvägar. En liten hund med skrällande hosta kan ha problem från luftstrupen. Långvarig hosta kan också bero på kronisk bronkit eller parasiter.

När ljudet inte räcker

Det går inte alltid att avgöra orsaken bara på hur hostan låter. Torrhosta hos hund kan passa med kennelhosta, men även andra luftvägsproblem kan ge liknande ljud. Därför tittar veterinären på hela bilden: ålder, ras, vaccination, miljö, feber, ork, andning och hur länge hostan pågått.

Hur länge är hunden smittsam?

Den smittsamma perioden beror på vilket smittämne som ligger bakom. Vid misstänkt kennelhosta brukar rekommendationen vara att hunden inte träffar andra hundar under cirka två veckor från att hostan började.

Det gäller även om hunden verkar pigg. Smittan sprids lätt via nära kontakt, hosta, nysningar, gemensamma vattenskålar, leksaker och miljöer där många hundar vistas.

Undvik därför:

• hunddagis
• hundkurser
• hundpensionat
• rastgårdar
• tävlingar och utställningar
• nära noskontakt med andra hundar

Har hunden fortfarande hosta efter två veckor, eller är den hängig, ska den hållas ifrån andra hundar längre och bedömas av veterinär.

När behövs extra vaccination mot kennelhosta?

Vaccination mot kennelhosta ger inte ett heltäckande skydd, men den kan minska risken för sjukdom och ofta ge mildare symtom om hunden ändå smittas. På Sydvästkliniken ingår kennelhosta/parainfluensa i hundens basvaccin. Du kan läsa mer här: vaccinationer av hund hos Sydvästkliniken.

Extra koll på vaccination mot kennelhosta kan göras om hunden:

• går på hunddagis
• bor på hundpensionat ibland
• tränar eller tävlar med andra hundar
• går på kurs
• ställs ut
• ofta möter många hundar
• har känsliga luftvägar eller tidigare hostproblem

En hund kan fortfarande få kennelhosta även om den är vaccinerad. Men vaccinationen kan göra sjukdomsförloppet lindrigare, vilket ofta är värt mycket för hundar som rör sig i hundtäta miljöer.

Vad kan jag göra hemma?

Om hunden hostar men är pigg, äter, dricker och andas normalt kan du ofta börja med vila och lugn hemma. Det viktigaste är att minska retningen i luftvägarna.

Bra hemvård vid mild hosta:

• låt hunden vila från hård motion
• använd sele i stället för halsband
• undvik lek med andra hundar
• håll hunden varm och torr
• erbjud vatten
• undvik rök, starka dofter och damm
• ge inte hostmedicin för människor

Ge aldrig hostdämpande eller slemlösande läkemedel utan råd från veterinär. Fel medicin kan göra mer skada än nytta.

Kan motion förvärra hostan?

Ja, motion kan göra hostan värre. Vid kennelhosta och annan irritation i luftvägarna kan lek, spring, stress och drag i kopplet trigga hostattacker.

Det betyder inte att hunden måste ligga helt stilla. Korta, lugna rastningar räcker ofta. Ingen intervallträning, inga bollkast och inget bus med grannhunden. Tråkigt men snällt mot luftvägarna.

När krävs besök hos veterinär?

Boka kontroll om hostan inte går åt rätt håll, om hunden verkar påverkad eller om du är osäker på om det verkligen är kennelhosta.

Veterinärbesök behövs särskilt om hunden:

• har feber
• är seg eller ovanligt trött
• andas tungt eller snabbt
• tappar aptiten
• hostar blod
• har hosta som inte avtar
• är valp, äldre eller har annan sjukdom
• får hosta som återkommer ofta
• blir sämre efter några dagar i stället för bättre

Vid besöket lyssnar veterinären på hjärta och lungor, känner igenom hunden, bedömer allmäntillståndet och ställer frågor om smittrisk, vaccination och symtom. I vissa fall kan provtagning, vidare undersökning eller remiss bli aktuellt.

Läs mer om kontroll av hundens hälsa här: hälsokontroll hos Sydvästkliniken.

Hosta plus feber eller seghet är en annan nivå

En pigg hund med torrhosta är en sak. En hund med hosta, feber och tydlig trötthet är något annat. Då kan det handla om en kraftigare infektion, lungpåverkan eller att hunden behöver behandling. Kennelhosta kan i vissa fall följas av sekundär bakteriell infektion eller lunginflammation, särskilt hos känsliga hundar.

Sök hjälp snabbt om hunden:

• verkar tungandad
• inte orkar gå som vanligt
• har hög feber
• blir slö
• inte vill äta
• hostar mycket nattetid
• får blåaktiga eller bleka slemhinnor

Så minskar du risken att smitta andra

Vid misstänkt kennelhosta behöver hunden hållas borta från andra hundar även om den verkar ganska pigg. Hosta och hundmöten är en dålig kombo.

Har du flera hundar hemma kan det vara svårt att helt stoppa smitta, men minska nära kontakt om det går och håll extra koll på valpar, äldre hundar och hundar med sjukdom i grunden.

Boka tid om hostan inte känns rätt

Sydvästkliniken i Hovås hjälper hundägare i Hovås, Billdal, Askim och västra Göteborg med vaccinationer, hälsokontroller och bedömning av hosta hos hund.

Om hunden är pigg med mild hosta kan vila hemma vara rimligt. Om hunden blir seg, får feber, hostar länge eller låter ansträngd i andningen ska du kontakta veterinär.

På Sydvästkliniken i Hovås får nya valpägare ett kostnadsfritt förbesök innan vaccinationen vid 8 veckor. Tanken är enkel. Du ska kunna fråga ordentligt innan det blir stress, oro eller googlande mitt i natten.

Varför ett förbesök är smart innan första vaccinationen

Många valpägare kommer till veterinären först när något redan hänt. Det kan vara diarré, klåda, haltande, oro kring mat eller att valpen inte verkar må som man tänkt. Ett förbesök vänder på ordningen.

Här får du träffa veterinär innan det finns ett problem. Valpen får komma in i en lugn miljö, nosa lite, bli hanterad försiktigt och börja vänja sig vid kliniken. Det gör nästa besök enklare, särskilt när vaccinationen ska ges.

För dig som ägare blir det också skönt att få tydliga råd om sådant som annars kan kännas luddigt. Vi går igenom hur mycket valpen ska äta, när den ska vaccineras, hur valpschemat ser ut, hur ofta klorna behöver klippas och vad som är viktigt att tänka på kring försäkring för valp.

Vad ingår i ett gratis valpbesök?

Vi tittar på hur valpen verkar må, går igenom de papper du fått från uppfödaren och pratar om vad som är gjort och vad som återstår. Har valpen redan blivit besiktigad, ID-märkt eller vaccinerad? Finns vaccinationsintyg? Är chipnumret registrerat? Har du fått information om avmaskning och foder?

Ta gärna med:

• vaccinationskort eller intyg från uppfödaren
• besiktningsintyg
• uppgifter om ID-märkning eller chipnummer
• försäkringsinformation om du redan valt bolag
• namnet på fodret valpen äter
• frågor om beteende, rumsrenhet, kloklippning eller ensamhet

Vi kan också prata om hur du märker skillnad på normal valpenergi och tecken på att något inte står rätt till. Det är lätt att bli osäker som ny valpägare. Valpar sover mycket, busar hårt, äter olika från dag till dag och kan bli lösa i magen av små förändringar.

Valpschema för vaccination och ID-märkning

Ett bra valpschema gör livet enklare. Då vet du vad som ska göras nu, vad som kommer senare och vad du behöver boka.

På Sydvästkliniken erbjuds vaccination av hund i Hovås. Basvaccinet för hund omfattar skydd mot valpsjuka, HCC, parvovirus och kennelhosta/parainfluensa. Enligt klinikens vaccinationssida ges den första vaccinationen vid cirka 8 veckors ålder, nästa från 12 veckors ålder och den tredje vid cirka 1 års ålder.

Du kan läsa mer här: vaccinationer av hund hos Sydvästkliniken.

När ska valpen vaccineras?

För många valpar ser planen ut så här:

• 8 veckor: första vaccinationen
• från 12 veckor: andra vaccinationen
• cirka 1 år: tredje vaccinationen
• därefter: plan efter hundens behov, smittrisk, miljö och livsstil

Har valpen redan fått sin 8-veckorsvaccination hos uppfödaren tittar vi på intyget och planerar nästa steg. Ska hunden på kurs, träffa många andra hundar, gå på hunddagis eller resa utomlands kan vaccinationsplanen behöva ses över.

När ska valpen ID-märkas?

Hundar i Sverige ska ID-märkas och registreras. Många valpar är redan chipmärkta när de hämtas från uppfödaren, men som ny ägare behöver du kontrollera att uppgifterna stämmer och att ägarregistreringen blir gjord.

Om valpen inte är ID-märkt ännu pratar vi om hur det går till och när det bör göras. Chipmärkning går snabbt och liknar ett vaccinationsstick.

Foder för valpar och andra vardagsrutiner

Ett bra råd är att ta med foderpåsen eller en bild på innehållsförteckningen. Då kan vi titta tillsammans. Valpar av olika storlek, ras och aktivitetsnivå kan behöva olika upplägg. En liten sällskapshund, en växande stor ras och en framtida jakthund ska inte alltid hanteras likadant. Byt inte foder helt plötsligt om valpen mår bra. Ett snabbt foderbyte kan ge diarré, gaser och orolig mage. Vill du byta, gör det stegvis under flera dagar.

Försäkring och kostnader

Försäkring valp är bra att ordna tidigt. En valp kan bli sjuk, skada sig eller råka svälja något märkligt innan man ens hunnit lära sig var alla bajspåsar ligger.

På förbesöket kan vi prata om hur du bör tänka, men vi rekommenderar inte ett särskilt försäkringsbolag. Det är bolaget som avgör vad som ersätts och vilka villkor som gäller. Därför är det viktigt att du själv jämför innehåll, självrisk, ersättningstak och undantag.

En bra försäkring är den som passar din hunds liv. En aktiv hund, jakthund eller ras med kända risker kan behöva ett annat skydd än en lugnare sällskapshund. Vissa väljer också att ha ett sparkonto för veterinärbesök, men försäkring ger ofta bättre trygghet vid större kostnader.

Fråga alltid försäkringsbolaget direkt om du undrar vad som ingår. Veterinären kan bedöma djuret, men bolaget bestämmer ersättningen.

Rumsrenhet, ensamhet och kloklippning

Små vardagsrutiner gör stor skillnad. Det är sällan en enda sak som skapar trygg valpvardag. Det är upprepning, lugn och att du gör ungefär samma sak varje dag.

-Rumsrenhet handlar om tajming. Gå ut efter sömn, mat, lek och när valpen börjar nosa runt. Beröm när det blir rätt ute. Skäll inte när det händer inne. Valpen gör inte fel för att vara jobbig. Den lär sig fortfarande hur kroppen fungerar.
-Ensamhet ska tränas i små steg. Börja med korta stunder när valpen är lugn, mätt och rastad. Gå inte från noll till “jag handlar i 45 minuter”. Det är ungefär som att börja gymma med att bära hem en flygel. Då blir det mest dålig stämning.
-Kloklippning bör också börja tidigt. Målet är inte att klippa alla klor perfekt första gången. Målet är att valpen lär sig att tassar får hållas i, klotången får synas och belöning kommer efteråt.

Små vanor som hjälper mycket

• håll korta träningspass
• belöna lugn hantering
• rör tassar, öron och mun försiktigt varje dag
• klipp hellre lite och ofta än mycket på en gång
• låt valpen vila ostört
• håll rutiner för mat, sömn och rastning

Fråga gärna på förbesöket om du vill att vi visar hur du håller tassen, tittar i munnen eller vänjer valpen vid hantering.

När är nästa uppföljning?

Nästa steg beror på vad valpen redan fått gjort. Om förbesöket sker innan 8-veckorsvaccinet bokar vi tid för vaccination. Om valpen redan är vaccinerad vid 8 veckor planerar vi ofta nästa besök kring 12 veckor.

Vid vaccinationsbesöket görs också en enklare hälsokoll. Då kan vi följa upp vikt, hull, tänder, öron, mage, hud och hur det går hemma. Om något inte känns rätt kan vi ta det direkt istället för att du ska gå och undra.

Efter 12-veckorsvaccinationen kommer nästa större punkt ofta vid cirka 1 års ålder. Däremellan kan du höra av dig om valpen får problem med mage, hud, öron, hälta, klåda, beteende eller annat som oroar.

Boka gratis valpbesök i Hovås

Sydvästkliniken finns i Hovås, nära Billdal, Askim och västra Göteborg. Här får du personlig rådgivning för valp, inte bara en vaccinationsspruta och ett “nästa tack”.

Vill du boka ett gratis valpbesök innan 8-veckorsvaccinet? Använd tidsbokningen eller ring kliniken om du inte hittar en tid som passar.

Kort svar på vanliga frågor

Vad ingår i förbesöket och hur bokar jag?
Vi går igenom valpens hälsa, papper, foder, rutiner, vaccination, ID-märkning, försäkring och dina frågor. Boka via tidsbokning eller ring kliniken.

Vilket foder och vilka rutiner rekommenderas?
Börja med det foder valpen är van vid, om magen fungerar bra. Ta gärna med foderpåsen så kan vi titta på innehållet och prata om mängd, måltider och hull.

När ska valpen vaccineras och ID-märkas?
Första vaccinationen ges ofta vid cirka 8 veckor, nästa från 12 veckor och sedan runt 1 års ålder. Valpen ska också ID-märkas och registreras.

Hur fungerar försäkring och kostnader?
Välj försäkring efter hundens behov och jämför villkor själv. Veterinären kan ge råd kring vad som är bra att tänka på, men försäkringsbolaget avgör vad som ersätts.

Tips för rumsrenhet, ensamhet och kloklippning?
Gör allt i små steg. Rasta ofta, träna ensamhet korta stunder och vänj valpen vid tasshantering innan kloklippningen blir en kamp med ljudspår.

När är nästa uppföljning?
Vanligen vid nästa vaccination, ofta runt 12 veckor om valpen redan är vaccinerad vid 8 veckor. Därefter planeras fortsatt valpschema efter hundens behov.

Är hunden pigg? Dricker katten? Finns blod i avföring? Kommer kräkningen flera gånger? Verkar djuret ha ont? Det är svaren på sådana frågor som avgör nästa steg.

Börja med att bedöma hur djuret mår

Magbesvär behöver alltid sättas i sitt sammanhang. En lös avföring hos en pigg vuxen hund är inte samma sak som upprepade kräkningar hos en katt som slutar äta.

Titta på tre saker först:

• allmäntillstånd: är djuret piggt, kontaktbart och beter sig ungefär som vanligt?
• vätska: dricker djuret och får det behålla vätskan?
• varningssignaler: finns blod i avföring, kraftig trötthet, smärta eller täta kräkningar?

Om djuret är piggt, dricker och bara har mild diarré kan hemvård ofta vara rimligt en kort period. Om djuret är slött, kräks upprepade gånger eller visar tecken på vätskebrist ska du kontakta veterinär.

Mild diarré hos hund

Diarré hos hund är vanligt. Hundar äter saker de inte borde, reagerar på foderbyten eller får orolig mage av stress, godis, rester eller något ute på promenaden.

Mild diarré hos hund kan ofta följas hemma om hunden:

• är pigg och vill röra sig
• dricker vatten
• inte kräks upprepade gånger
• inte har blod i avföring
• inte verkar ha ont i magen
• är vuxen och i övrigt frisk

Då kan du börja med lugn, vätska och skonkost. Håll koll på hur ofta hunden bajsar, om avföringen blir fastare och om hunden verkar må bättre eller sämre.

Hemvård ska inte pågå hur länge som helst. Om diarrén inte vänder, om hunden blir trött eller om blod syns i avföringen är det dags att ta kontakt.

Var lite mer vaksam vid kräkningar hos katten

Kräkning hos katt kan bero på många saker. Ibland handlar det om hårbollar eller att katten ätit för snabbt. Men katter som kräks flera gånger, slutar äta eller drar sig undan ska tas på allvar.

En katt som inte äter kan snabbt hamna i ett sämre läge. Därför ska man inte vänta för länge med kräkning katt, särskilt om katten också har diarré, verkar trött eller inte får behålla vatten.

Kontakta veterinär om:

• Katten kräks upprepade gånger
• Inte vill äta
• Blir slö
• Om du ser blod
• Det gäller också om katten verkar sitta hukad, gömma sig eller bete sig annorlunda än vanligt

Så minskar du risken för vätskebrist

Vid diarré och kräkning förlorar kroppen vätska. Vätskebrist kan komma snabbare hos små hundar, valpar, kattungar, äldre djur och djur som redan är sjuka.

Erbjud små mängder vatten oftare. Efter kräkning är det bättre att ge lite vatten åt gången än att låta djuret dricka mycket direkt. Stora mängder vatten på en gång kan trigga ny kräkning.

Tecken som kan tyda på vätskebrist är torra slemhinnor, insjunkna ögon, svaghet, trötthet eller att huden inte går tillbaka som vanligt när man lyfter den försiktigt. Det är inte alltid lätt att bedöma hemma, så ta hellre kontakt om du är osäker.

OBS! Ge inte vätskeersättning eller läkemedel för människor utan att prata med veterinär. Hundar och katter tål inte allt som vi själva använder.

Vad fungerar med skonkost och hur länge?

Skonkost är mat som är snällare för magen under en kort period. Målet är att ge tarmen arbetsro och samtidigt få i djuret energi.

För hund kan skonkost vara ett färdigt mag- och tarmfoder eller små portioner av mild mat, till exempel kokt ris och kokt kyckling utan skinn, fett, salt eller kryddor. För katt är det ofta bäst med ett anpassat våtfoder eller veterinärfoder för mage och tarm, eftersom katter har särskilda näringsbehov.

Ge små portioner flera gånger om dagen. Om djuret mår bättre kan du fortsätta kortvarigt och sedan fasa tillbaka till vanligt foder.

En praktisk plan:

• första steget: små mängder vatten ofta
• nästa steg: små portioner skonkost när kräkningen lugnat sig
• efter förbättring: fortsätt skonkost kort, ofta 1 till 3 dagar
• sista steget: blanda gradvis in vanligt foder under några dagar

Byt inte tillbaka för snabbt. Många återfall kommer när djuret får vanlig mat, godis eller rester innan magen hunnit stabilisera sig.

Då ska du söka vård för hunden

Vissa symtom ska inte vänta. Då räcker det inte med skonkost och vila hemma.

Sök vård direkt eller kontakta veterinär snabbt vid:

• blod i avföring eller blod i kräkning
• upprepade kräkningar
• misstänkt vätskebrist
• kraftig trötthet eller svaghet
• svullen, spänd eller smärtsam buk
• svart eller tjärlik avföring
• feber eller påverkat allmäntillstånd
• kräkning katt ihop med matvägran
• valp, kattunge, äldre djur eller djur med annan sjukdom
• misstanke om gift, snöre, benbit, leksak eller annat främmande föremål

Blod i avföring kan ibland komma av irritation i tarmen, men det ska vägas ihop med hur djuret mår. Lite blod hos en pigg hund är en sak. Blod ihop med trötthet, smärta, kräkning eller täta diarréer är en annan.

Vad gör vi på kliniken?

På kliniken börjar vi med historiken. Vad har djuret ätit? Hur länge har det pågått? Har hunden diarré men är pigg, eller är den också trött? Har katten kräkts flera gånger? Finns blod i avföring? Har det hänt tidigare?

Sedan undersöks djuret. Vi tittar på vätskestatus, slemhinnor, buk, temperatur, hull, smärta och allmäntillstånd. Det hjälper oss att avgöra om det rör sig om ett mildare magbesvär eller något som kräver mer hjälp.

Om det finns misstanke om stopp i tarmen, främmande föremål eller något som behöver röntgen eller ultraljud kan vi remittera vidare.

Behövs avföringsprov eller blodprov?

Avföringsprov kan vara aktuellt vid diarré som inte ger sig, återkommande problem, misstanke om parasiter eller om flera djur i hemmet har symtom. Det kan också vara relevant om hunden ofta får lös mage utan tydlig orsak.

Blodprov kan behövas om djuret är trött, uttorkat, kräks mycket, har feber, tappar vikt eller om vi misstänker påverkan på organ, infektion eller annan sjukdom. Vid vätskebrist kan blodprov ge viktig information om hur kroppen hanterar läget.

Alla djur behöver inte provtagning. En pigg hund med mild diarré en kort stund behöver ofta inte samma utredning som en katt med kräkningar och matvägran. Bedömningen görs från fall till fall.

Läs om hälsokontroll hos Sydvästkliniken

Den här guiden går igenom förberedelser av operationer av både hund och katt, fasta inför narkos, smärtlindring och eftervård hemma.

Börja med rätt information innan operationen

När ditt djur ska opereras får du instruktioner inför ingreppet. Följ dem noga. Det kan handla om fasta, mediciner, när djuret ska lämnas, hur pälsen och huden bör vara och vad du ska hålla koll på innan besöket.

Det betyder inte att hunden eller katten ska stressbadas samma morgon. Men djuret ska inte komma in lerigt, blött eller med smutsig päls runt området som ska opereras.

Gör detta dagen före

• Läs instruktionerna du fått från kliniken.
• Plocka undan mat vid den tid du blivit informerad om.
• Se till att djuret har en lugn sovplats inför natten.
• Förbered en ren, varm och stillsam plats hemma till efter operationen.
• Skriv ner frågor om mediciner, foder, tratt, sårskydd eller återbesök.

Fasta inför narkos - hur länge ska djuret fasta?

Fasta inför narkos minskar risken för att djuret kräks i samband med sövning. Om maginnehåll kommer upp under narkos finns risk att det hamnar i luftvägarna. Därför får du fasta instruktioner före operation.

Som enkel tumregel gäller ofta att vuxna hundar och katter inte ska äta under natten före planerad narkos, men vatten brukar ofta få finnas tillgängligt längre. Valpar, kattungar, små djur, diabetiker och sjuka djur kan behöva särskilda råd.

Ändra inte i medicinerna på egen hand

Har hunden eller katten mediciner sedan tidigare? Berätta det i god tid. Det gäller även tillskott, smärtstillande, kortison, hjärtmedicin, epilepsimedicin, insulin och receptfria preparat. Vissa mediciner ska fortsätta som vanligt. Andra kan behöva pausas eller justeras. Det beror på varför djuret tar medicinen, hur djuret mår och vilket ingrepp som ska göras.

Ändra inte dosen själv före eller efter operationen. Ring och fråga hellre en gång för mycket. Det är särskilt viktigt vid diabetes, hjärtsjukdom, njurproblem, leversjukdom, epilepsi eller om djuret nyligen varit dåligt.

Risker med narkos och hur de minskas

All narkos innebär en risk, även när djuret verkar friskt. Det viktiga är att risken bedöms och minskas så långt det går.

Säkrare narkos handlar också om övervakning, rätt dosering, smärtlindring, värme och lugn uppvakning. AAHA riktlinjer för anestesi hos hund och katt betonar att narkos ska ses som en kedja före, under och efter ingreppet, där patientbedömning, kommunikation med djurägaren, smärtlindring och övervakning är centrala delar.

Operationsdagen hos Sydvästkliniken

På operationsdagen lämnas hunden eller katten enligt överenskommelse. Veterinären eller personalen går igenom läget, kontrollerar djuret och stämmer av om något förändrats sedan bokningen.

Läs om operationer av hund och katt hos Sydvästkliniken

Så lindrar du djurets smärta efter operationen

Efter operation får du veta vilken smärtlindring djuret ska ha hemma, hur ofta den ska ges och hur länge. Följ doseringen exakt. Ge inte smärtstillande för människor. Flera vanliga humanläkemedel kan vara farliga för hund och katt.

En smärtplan hemma kan innehålla:

• läkemedel enligt ordination
• vila och begränsad aktivitet
• tratt, body eller annat sårskydd
• koll på aptit, beteende och sårområde
• tydliga besked om när du ska ringa

Eftervård första dygnet

När djuret kommer hem kan det vara trött, vingligt eller lite förvirrat. Det är vanligt efter narkos. Hemgång betyder inte full fart. Hemgång betyder lugn övervakning hemma.

1. Låt hunden eller katten vila varmt och tyst. Håll andra djur och barn på avstånd i början. Erbjud vatten när djuret är vaket nog. Mat ges enligt instruktion, ofta i liten mängd först.
   Katter ska inte släppas ut efter narkos.
2. Hundar ska rastas kort och lugnt i koppel. Inga hopp upp i soffan, inga trapprejs och ingen brottningsmatch med bästa hundkompisen.
3. Titta på såret varje dag. Lite svullnad eller rodnad kan förekomma, men det ska inte bli värre för varje dag.

Ring kliniken om något känns fel

Kontakta veterinär om du ser:

• blödning som inte stannar
• kraftig svullnad, värme eller ökande rodnad
• var, dålig lukt eller vätska från såret
• att såret glipar
• att djuret inte vill äta eller dricka
• upprepade kräkningar eller diarré
• stark trötthet som inte släpper
• tydlig smärta trots smärtlindring
• bleka slemhinnor, svaghet eller kollaps
• att djuret slickar eller biter på såret trots skydd

Vid snabbt försämrat allmäntillstånd eller andningsproblem ska du söka akut vård.

På Sydvästkliniken i Hovås, nära Billdal och västra Göteborg, hjälper vi hund- och kattägare med vaccinationer, rådgivning och EU-pass inför resa. Det passar extra bra när resekrav behöver gås igenom i lugn och ro, för små fel i passet kan skapa stora problem vid gränsen.

EU-pass hund och katt börjar med id-märkning

Ett EU-pass för hund eller katt är djurets resehandling. Det visar bland annat vem som äger djuret, vilket id-nummer djuret har, när rabiesvaccinationen gavs och vilka behandlingar som är inskrivna.

Innan pass och rabiesvaccin kan bli giltiga måste djuret vara id-märkt. För resa betyder id-märkning i regel chip. Chippet ska kunna läsas av och chipnumret ska stämma med numret i passet. Id-märkningen ska göras före rabiesvaccinationen. Om djuret redan är chipmärkt ska chippet läsas av innan vaccinationen ges.

Det här är viktigt eftersom rabiesvaccinationen kan bli ogiltig för resa om ordningen blir fel.

• Först chip
• Sedan rabiesvaccin
• Sedan väntetid om det är en grundvaccination

Du kan läsa mer om vaccinationer hos Sydvästkliniken här: vaccinationer av hund och katt i Hovås och Billdal.

Hur skaffar jag EU-pass och hur lång tid tar det?

Du skaffar EU-pass hos en behörig veterinär som Hovås Veterinär. Vid besöket kontrolleras djurets id-märkning, uppgifter om ägare skrivs in och relevanta vaccinationer eller behandlingar förs in i passet. Djurets ägare ska också signera passet där det krävs.

Själva passet kan ofta ordnas vid ett veterinärbesök, förutsatt att djuret är med, chippet går att läsa av och uppgifterna är i ordning. Men det betyder inte alltid att djuret får resa direkt. Det som styr tiden är framför allt rabiesvaccinationen. Om hunden eller katten får sin första rabiesvaccination behöver du normalt vänta minst 21 dagar innan resan. Därför är det klokt att boka tid i god tid, helst flera veckor före avresa.

När är passet klart för resa?

Ett pass är inte samma sak som att alla resekrav är uppfyllda. Passet är handlingen. Resekraven styrs av landet du ska till.

För många EU-resor behöver du räkna med:

• ID-märkning med chip
• EU-pass hund eller katt, korrekt ifyllt och signerat
• Giltig rabiesvaccination
• Rabies 21 dagar efter grundvaccination innan resa
• Kontroll av särskilda resekrav i landet du ska till

Det är också bra att kolla regler för återresa till Sverige innan du åker. En resa med hund och katt ska planeras åt båda håll, inte bara utresan.

Rabies 21 dagar och omvaccination

Rabiesvaccination är ett grundkrav vid de flesta resor med hund eller katt inom EU. Djuret måste vara minst 12 veckor gammalt för att få en grundvaccination mot rabies.

Efter en första rabiesvaccination gäller regeln rabies 21 dagar. Det betyder att du normalt får resa tidigast dag 22 efter vaccinationen. Om vaccinationen ges den 1 januari kan resan alltså normalt starta tidigast den 22 januari.

Vad gäller vid omvaccination?

Vid omvaccination är reglerna lite snällare, men bara om den nya dosen ges innan den gamla vaccinationen har gått ut. Då behövs normalt ingen ny väntetid på 21 dagar. Om rabiesvaccinet däremot hinner gå ut räknas nästa spruta som en ny grundvaccination. Då börjar väntetiden om.

När måste rabiesvaccin vara givet eller omgivet?

Rabiesvaccin måste vara givet efter att id-märkningen är gjord eller avläst. Första rabiesvaccinationen ska vara minst 21 dagar gammal innan resan, om landet inte har ett särskilt undantag. Omvaccination ska göras senast det datum som står i passet som sista giltighetsdag.

Det är en av de vanligaste sakerna att missa. Många glömmer att giltighetstiden i passet avgör. Ta därför fram passet tidigt och kontrollera datumet innan du bokar färja, hotell eller flyg.

Resekrav till Norge och Storbritannien

Norge ligger nära för många i Göteborgsområdet, men det betyder inte att reglerna kan tas på känsla.

Norge

Vid resa med hund till Norge krävs avmaskning mot rävens dvärgbandmask. Behandlingen ska ges av veterinär och skrivas in i passet. Katten behöver däremot inte denna avmaskning för inresa till Norge.

För hund som ska in i Norge ska avmaskningen normalt ges 24 till 120 timmar före inresa. För hundar som reser ofta mellan Sverige och Norge finns även ett 28-dagarsschema, men det måste skötas korrekt och dokumenteras av veterinär.

Storbritannien

Vid resa till Storbritannien gäller också särskilda krav. Hundar ska som regel behandlas mot bandmask 24 till 120 timmar före ankomst. Behandlingen ska dokumenteras i pass eller annat godkänt reseintyg. Katter behöver inte bandmaskbehandling för Storbritannien enligt de brittiska reglerna.

För aktuella regler, kontrollera alltid officiella källor:

Jordbruksverket om att resa med hund
Jordbruksverket om att resa med katt
Mattilsynet om resa till Norge
GOV.UK om att resa med djur till Storbritannien

Behöver hunden avmaskas inför resan?

Ja, ibland. Det beror på land och djurslag. Avmaskning inför resa gäller ofta hund, inte katt. Norge är ett vanligt exempel där hunden ska avmaskas mot rävens dvärgbandmask. Storbritannien har också krav på bandmaskbehandling för hund.

Måste ges av veterinär

Det räcker inte att du ger en tablett hemma och berättar det i efterhand. När avmaskning är ett resekrav ska den ges av veterinär och dokumenteras rätt. Tidpunkt, preparat, veterinärens signatur och stämpel behöver finnas med.

Ska du bara resa inom EU kan vissa länder ha egna tillägg. Därför bör du alltid kontrollera reglerna för just landet du ska till, även om djuret redan har EU-pass.

Vilka dokument ska jag ha med?

När du reser med hund eller katt ska du ha med handlingar som visar att djuret uppfyller reglerna. För en vanlig privat resa inom EU är EU-passet det viktigaste dokumentet.

Ta med:

• EU-pass med rätt ägaruppgifter och signatur
• chipnummer som stämmer med djuret
• giltig rabiesvaccination införd i passet
• dokumenterad avmaskning om landet kräver det, till exempel Norge eller Storbritannien för hund
• eventuell fullmakt om någon annan reser med djuret

Spara gärna digitala kopior på passets viktigaste sidor, men räkna inte med att en bild i mobilen ersätter originalet. Originalpasset ska följa med djuret.

Vad gör jag om passet tappas bort?

Om EU-passet tappas bort ska du kontakta oss. Ett nytt pass kan behöva utfärdas, men uppgifter kan inte alltid föras över från vanliga vaccinationskort eller lösa papper. Veterinären måste kunna bedöma att uppgifterna är spårbara och korrekta.

Det här kan påverka resan. Om rabiesvaccinationen inte kan styrkas på rätt sätt kan djuret behöva vaccineras igen, och då kan en ny väntetid på 21 dagar bli aktuell. Vänta därför inte till dagen före avresa om passet är borta.

Ett bra tips är att alltid fotografera passets sidor med chipnummer, rabiesvaccin och avmaskning. Det ersätter inte passet, men kan hjälpa när veterinären ska reda ut vad som har hänt.

Boka hjälp med vaccination och pass i Hovås

Sydvästkliniken tar emot hundar och katter i Hovås, nära Billdal och västra Göteborg. Här får du personlig hjälp av en veterinär som känner sina patienter väl och som gärna pratar igenom vad som är rimligt för just ditt djur och din resa.

Ska du resa med hund eller katt? Boka tid hos Sydvästkliniken i god tid före avresa: tidsbokning hos Sydvästkliniken.

För vissa börjar det efter ett bad, för andra hänger det ihop med allergi eller återkommande hudbesvär. Därför räcker det sällan att bara behandla själva inflammationen utan man behöver förstå varför den uppstått. I den här guiden går vi igenom vanliga symtom, vad du kan göra hemma och när det är dags att låta en veterinär undersöka örat.

Öroninflammation hund börjar ofta med små tecken

Öroninflammation hund betyder att huden i hörselgången är inflammerad. Det kan vara ena örat eller båda. I början kan hunden verka nästan som vanligt, men små signaler brukar finnas där.

Många hundägare märker först att hunden kliar sig bakom örat eller gnider huvudet mot mattan, soffan eller gräset. Andra märker lukten. Illaluktande öron hos hund är ofta ett tecken på att något inte stämmer, särskilt om det också finns vax, rodnad eller fukt i örat. Men om besvären fortsätter, blir värre eller gör ont, då bör örat undersökas.

Vanliga symtom vid klåda i öron och illaluktande öron

Öronproblem syns ofta i hundens beteende. Hunden kan inte säga att det svider, men den visar det.

Vanliga tecken på öroninflammation hos hund är:

• hunden skakar ofta på huvudet
• hunden kliar mot örat eller gnider huvudet mot underlag
• örat luktar illa eller känns fuktigt
• huden i örat är röd, svullen eller varm
• det finns brunt, gult eller mörkt sekret
• hunden drar sig undan när du rör örat
• hunden håller huvudet lite snett eller verkar öm

Klåda i öron ska tas på allvar om det håller i sig. Ju mer hunden kliar, desto större risk att huden i örat skadas. Då kan inflammationen bli mer besvärlig och ibland även leda till blodöra, där öronlappen svullnar efter kraftiga skakningar eller kliande.

Illaluktande öron hos hund är ofta ett varningstecken

Illaluktande öron är ett av de vanligaste skälen till att djurägare bokar tid. Lukten kan komma från vax, jästsvamp, bakterier eller en blandning. Det går inte att se exakt vad som ligger bakom bara på lukten. Två hundar kan ha liknande symtom men behöva olika behandling.

Vad kan jag göra hemma säkert?

Hemma kan du börja med att titta, lukta och känna försiktigt.

• Lyft öronlappen och se om örat är rött, fuktigt, smutsigt eller ömt.
• Rör inte djupt. Pressa inte.
• Om hunden rycker undan, gnyr eller försöker gå därifrån är det en signal att örat gör ont.

Skonsam rengöring kan hjälpa vid milda besvär eller som del av en plan från veterinär. Använd bara öronrengöring som är avsedd för hund. Häll inte i alkohol, väteperoxid, alsollösning eller huskurer. Det kan irritera huden och göra ont.

Torka bara där du ser. Använd kompress eller mjuk bomull på utsidan och i den ytliga delen av örat. Stoppa inte ner tops i hörselgången. Det kan trycka ner smuts längre in eller skada örat.

Om hunden har kraftig smärta, mycket sekret, svullnad, dålig lukt eller återkommande problem ska du inte försöka lösa allt hemma. Då är det bättre att boka en undersökning.

Läs mer om klinikens vård och vanliga besök här: behandlingar hos Sydvästkliniken.

När behövs veterinär och provtagning?

Veterinär behövs när hunden har tydliga symtom, ont eller när problemet inte går över. Det behövs också om öroninflammation hund kommer tillbaka efter tidigare behandling. Återkommande öronproblem har ofta en grundorsak som behöver hittas.

Boka tid om du märker:

• kraftig klåda i öron eller ihållande huvudskakningar
• illaluktande öron med sekret eller rodnad
• smärta när örat berörs
• svullnad i öronlappen eller hörselgången
• balansproblem, snett huvud eller påverkat allmäntillstånd
• öronbesvär som återkommer flera gånger per år

Vid besöket tittar veterinären i örat och bedömer huden, mängden sekret och om hörselgången verkar svullen. Ofta tas ett prov från örat. Det är snabbt gjort och kan ge mycket information.

Kan jag använda receptfria medel?

Receptfria öronrengöringar kan vara bra i rätt läge. De kan hjälpa till att lösa upp vax och hålla örat renare, särskilt hos hundar som lätt får smutsiga öron. Men de botar inte alltid en öroninflammation.

Använd inte gamla örondroppar som blivit över från en tidigare behandling. Det som hjälpte förra gången behöver inte passa nu. Örat kan också ha blivit så irriterat att vissa medel svider eller gör saken värre. Om trumhinnan är skadad kan fel preparat vara riskabelt.

Ett bra råd är att se receptfria medel som stöd, inte som diagnos. Vid lindrig smuts utan smärta kan rengöring vara rimligt. Vid lukt, rodnad, klåda eller sekret bör hunden undersökas om det inte snabbt blir bättre.

Hur förebygger jag återkommande problem?

Förebyggande arbete börjar med att förstå hundens mönster. Kommer besvären efter bad? Under pollensäsong? Efter foderbyte? Samtidigt som tassarna kliar? Sådana detaljer hjälper veterinären att komma närmare orsaken.

Alla hundar ska inte rengöra öronen ofta. För mycket rengöring kan irritera huden. Hundar med friska, torra och rena öron behöver ofta ingen särskild öronrutin. Hundar med återkommande problem kan däremot behöva en plan som passar just dem.

Hur snabbt blir hunden bättre med behandling?

Många hundar känns bättre inom några dagar när rätt behandling sätts in. Klådan minskar, lukten avtar och hunden skakar mindre på huvudet. Men det betyder inte alltid att örat är helt friskt.

Det är vanligt att behandlingen behöver fortsätta enligt plan även när hunden verkar piggare. Avbryts den för tidigt, kan inflammationen blossa upp igen. Vid kraftigare öroninflammation kan återbesök behövas för att se att hörselgången verkligen läkt och att infektionen är borta.

Boka hjälp för öronproblem i Hovås

Har din hund klåda i öron, illaluktande öron eller tecken på öroninflammation? Boka en tid innan besvären hinner bli större.

Du kan boka här: tidsbokning hos Sydvästkliniken.

När räknas mitt djur som senior?

Det finns ingen exakt ålder där hunden eller katten plötsligt blir senior. Ålder, storlek, ras, vikt och tidigare sjukdomar spelar in. En stor hund räknas ofta som äldre tidigare än en liten hund. En katt kan se pigg ut långt upp i åren men ändå ha förändringar i njurar, tänder, leder eller ämnesomsättning. 

En senior hund eller katt kan behöva kontroll om du märker att djuret:

• rör sig långsammare än förr
• sover mer eller drar sig undan
• går upp eller ner i vikt
• dricker mer än vanligt
• får sämre aptit eller ändrar matvanor
• hoppar mindre, tvekar i trappor eller verkar stel
• får sämre päls, dålig andedräkt eller nya knölar

Vad ingår i en seniorkontroll hos Hovås veterinär?

På Sydvästkliniken är hälsokontrollen uppbyggd kring undersökning, bedömning och vid behov blodundersökning av organ. 

• hull och viktkoll
• tänder, tandkött och andedräkt
• ögon och öron
• hud, päls, knölar och sår
• hjärta och andning
• mage och buk
• leder, rörelse och tecken på artros
• aptit, törst, avföring och urin
• foder, tillskott och mediciner

Läs mer här på hälsokontroll hos Sydvästkliniken

Viktkoll säger mer än många tror

En äldre hund som går upp i vikt får mer belastning på lederna. Det kan göra artros mer besvärlig och minska lusten att röra sig. En senior katt som går ner i vikt kan däremot ha problem som inte alltid syns direkt hemma, till exempel tandbesvär, njurpåverkan, ämnesomsättning eller annan sjukdom.

Det är också lätt att missa långsamma förändringar. När man ser sitt djur varje dag vänjer man sig. Därför är vägning på klinik, hullbedömning och samtal om foder ofta mer värdefullt än det låter.

När är blodprover motiverade?

Blodprovet för en senior är motiverat när veterinären vill få mer information än vad som syns vid den yttre undersökningen. Det kan vara aktuellt om djuret dricker mer, tappar vikt, äter sämre, kräks, är tröttare än vanligt eller ska börja med en medicin som kräver koll av organvärden.

Hos äldre djur kan blodprov också vara klokt som ett sätt att skapa en jämförelsepunkt. Då blir det lättare att se förändringar över tid.

Vi gör labanalyser av blod direkt på kliniken med omgående svar. Specialanalyser skickas till externa laboratorier. Om vävnadsprover behövs, till exempel från knölar, tumörer eller hudförändringar, kan de analyseras hos SVA.

Hur känner jag igen smärta och artros?

Artros hos hund och katt syns inte alltid som tydlig hälta. Många äldre djur anpassar sig i tysthet. De hoppar inte längre upp på favoritplatsen. De stannar på nedervåningen. De vill kortare promenader. Katten börjar sova på golvet istället för i fönstret. Man känner igenom kroppen, tittar på rörelsemönster, muskulatur, hull och hur djuret reagerar vid hantering.

Behöver foder eller medicin ses över?

Ja, ofta. Äldre djur kan behöva justeringar i foder, mängd, motion eller mediciner. Det betyder inte att alla seniorer ska äta specialfoder. Det betyder att maten ska passa djuret som det är nu.

En senior hund med övervikt och stela leder kan behöva gå ner varsamt i vikt. En senior katt som tappat hull kan behöva annan typ av mat eller utredning av varför vikten sjunker. En hund med artros kan behöva smärtlindring, men då kan blodprov vara viktigt före eller under behandling beroende på läkemedel och hälsoläge.

Hur ofta bör äldre djur kontrolleras?

För många äldre hundar och katter är en kontroll en gång om året en bra grund. Vid kända problem, medicinering, viktförändring, artros, njurpåverkan eller andra sjukdomar kan tätare kontroller vara bra.

Boka hälsokontroll för äldre hund eller katt i Hovås

Boka en hälsokontroll om ditt äldre djur blivit stelare, ändrat vikt, dricker mer, äter sämre, verkar tröttare eller bara inte riktigt är sig själv. Det är ofta där de viktiga svaren börjar.

Svara först på den här frågan:  känns det som att djuret håller på att tappa fotfästet, har svårt att andas, blöder mycket eller är medvetslöst, då ska du åka direkt till djursjukhus. Vid minsta tvekan, ring. Du får hellre ringa en gång för mycket än en gång för lite. På Syd-Väst Kliniken Hund + Katt AB  kan du som kund nå mig dygnet runt vid behov.

Djursjukhus eller klinik, det är skillnaden i praktiken

Ett djursjukhus har ofta akutmottagning med team och möjlighet till avancerad vård och övervakning dygnet runt. På djursjukhus jobbar akut veterinär med triage, alltså att den som är sjukast går först, även om någon annan kom in före. Det gör att väntetiden kan variera mycket. 

En klinik som vår passar ofta bättre när läget är bråttom men stabilt, eller när du behöver en snabb bedömning och en tydlig plan. Många vill undvika jourkostnader om det inte behövs. Det kan vara helt rimligt, så länge djuret inte är i fara.

Snabb koll, vad är bråttom på riktigt?

Åk direkt till djursjukhuset om du ser något av detta:

• Tydlig andnöd eller kraftig ansträngd andning
• Medvetslöshet, kollaps, kramper som inte går över
• Kraftig blödning som inte stoppar med tryck
• Misstänkt påkörning eller fall från hög höjd
• Svullen hård buk och försök att kräkas utan att något kommer upp, gäller främst hund
• Plötslig kraftig smärta och djuret går inte att hantera

Ring akut veterinär på klinik först när det känns akut men djuret är stabilt, till exempel:

• Sår, bitskador, hälta, kloskada
• Kräkning eller diarré där djuret ändå är kontaktbart och kan dricka lite
• Öronproblem med tydlig smärta men normal andning
• Hudutslag eller klåda som blossat upp snabbt
• Du är osäker och behöver hjälp att sortera vad som är vad

Så bedömer du andningsbesvär, chock och blödning

Andningsbesvär: Titta på jobbet djuret gör för att få luft. Drar den in magen, står med armbågarna ut, vill inte lägga sig, eller andas med öppen mun (katt ska i princip aldrig göra det), då är det allvar. På djursjukhus räknas andningsbesvär som en typisk orsak till att du går före i kön.

Chock: Chock är livshotande och behöver vård snabbt. Tecken kan vara bleka tandkött, svaghet, kall kropp, snabb puls, orkeslös blick. Ser du detta, ring akut veterinär och åk in.

Blödning: Lägg ett fast tryck direkt med handduk eller kompress. Håll trycket i flera minuter utan att lyfta och titta hela tiden. Om det blöder igenom, lägg på mer ovanpå. Samtidigt, ring.

Och ja, ibland är det mest akuta att du själv får en lugn röst i telefon. Det är inget dåligt skäl att ringa.

När mag- och tarmproblemen blir akuta

Kräkning och diarré är vanligt, men kan bli farligt snabbt, särskilt för kattungar, valpar och äldre djur.

Mag och tarm är mer akut när:

• djuret kräks många gånger och inte får i sig vatten
• det kommer blod, eller avföringen blir svart och tjärlik
• djuret blir slött, får buksmärta eller feber
• du misstänker att något sitter fast, till exempel leksak, benbit, trasa
• buken svullnar snabbt eller djuret får plötslig kraftig buksmärta

Vad du kan göra hemma i väntan på vård

Målet hemma är inte att lösa allt. Målet är att inte förvärra något.

Håll det enkelt:

• Håll djuret varmt och stilla. Stress gör allt sämre.
• Vid kräkning, pausa mat en kort stund och ge små mängder vatten ofta om djuret vill dricka.
• Ge aldrig humanmedicin utan att ha pratat med veterinär.
• Filma gärna andningen eller beteendet i 10 sekunder. Det kan hjälpa en akut veterinär att bedöma.
• Skriv ner när det började, hur många kräkningar, hur bajset ser ut, och om djuret kissar som vanligt.

Så funkar det hos Syd-Västkliniken

Syd-Väst Kliniken är en privatägd fristående mottagning i Hovås, nära Billdal och Kullavik.
Vi tar emot hund och katt och har öppet vardagar. Om vi inte kan svara direkt vill vi att du lämnar nummer, så ringer vi upp när vi kan.

En stor del av akuta lägen går att lösa på klinik, eller åtminstone bedöma snabbt, och sen lägga en plan. Behöver ditt djur något vi inte ska göra här, så kan vi remittera vidare. På operationssidan beskriver vi också att vi gör många ingrepp utan övernattning, och ordnar remiss om det krävs specialistvård. 

Vill du boka tid eller be om kontakt: se tidsbokning

FAQ

Vilka symtom är akuta för hund/katt?
Akuta symtom är sånt som hotar liv eller kan ge bestående skador snabbt. Andnöd, kollaps, påkörning, fall från höjd och kraftig försämring är typiska exempel som kan kräva akut omhändertagande oavsett tid på dygnet.

När ska jag åka direkt till djursjukhus vs. ringa kliniken?
Åk till djursjukhus vid andnöd, medvetslöshet, svår blödning, misstänkt inre skada eller akut kraftig bukproblematik. Ring kliniken när djuret är stabilt men du är orolig, när du vill få hjälp att prioritera, eller när du behöver en akut veterinär som kan säga om ni kan komma in hos oss eller ska vidare.

Vad kan jag göra hemma i väntan på vård?
Håll djuret varmt och lugnt, stoppa blödning med tryck, ge små mängder vatten vid magbesvär om det går, och undvik mediciner på eget bevåg. Använd gärna första hjälpen guider för stöd, men ring alltid om du är osäker.

Hur bedömer jag andningsbesvär/chock/blödning?
Andningsbesvär är allvarligt när djuret kämpar för varje andetag eller katten andas med öppen mun. På akutmottagning prioriteras andningsbesvär ofta högt i triage.
Chock är livshotande och kräver snabb vård. Blödning bedömer du grovt så här: kan du stoppa den med fast tryck, eller fortsätter det rinna trots tryck? Fortsätter det, åk.

När är mag-/tarmproblem akut (kräkning/diarré)?
När djuret inte får i sig vätska, blir slött, får buksmärta, har blod, eller när problemen kommer i kombination med svullnad i buken eller försök att kräkas utan resultat. Ring då hellre en akut veterinär tidigt än att hamna på efterkälken med vätskebrist.

Vart vänder jag mig akut i hovås/billdal/kullavik om jag har hund eller katt?
Som kund hos Syd-Väst Kliniken kan du nå mig dygnet runt vid behov.
Vid tydligt livshotande läge ska du åka till närmaste djursjukhus med akutmottagning. I Göteborgsområdet har Blå Stjärnans Djursjukhus akutmottagning.

Vad kostar akuta besök och vad behöver jag ta med?
Akuta besök på djursjukhus är ofta dyrare, särskilt kvällar och nätter, och kostnaden beror på vad som behöver göras. Många djursjukhus ber dig att förbereda försäkringsuppgifter och de kan ha startavgift för oförsäkrade djur. Ta med försäkringsuppgifter om du har, legitimation, och gärna info om mediciner, tidigare sjukdomar och när symtomen började.

Vill du läsa mer om hur Syd-Västkliniken jobbar med vaccinationer och tider, kika på sidorna Vaccinationer, Hälsokontroll och Tidsbokning.

Tidslinje för valpar och vaccinationer

• 8 veckor: första dosen i grundvaccinationen (ofta redan gjord hos uppfödaren)
• 12 veckor: nästa dos i grundvaccinationen
• Cirka 1 år: påfyllnad

Efter det följer man ett upplägg som passar hundens liv. Om hunden ofta träffar andra hundar kan kennelhosta bli en återkommande del.

DHPPI och vad skyddar det mot?

DHPPI är ett namn du ofta ser vid vaccination av valp. Hundar bör vaccineras mot valpsjuka, hepatit och parvovirus, samt kennelhosta som kopplas till parainfluensa.
På enkelt språk betyder det grundskyddet mot några av de stora smittorna, plus komponent som hänger ihop med kennelhosta.

Rabiesvaccinationer sker ofta inför resa 

Rabiesvaccination blir i praktiken aktuell när du ska resa utomlands med hunden eller katten. Då behöver vi planera i god tid, eftersom det ofta krävs både id märkning, EU-pass och att rabies är giltigt på rätt datum när du passerar gränsen.

Hur ofta rabies ska fyllas på beror på vilket vaccin som används och vilket giltighetsdatum som står i passet. I många fall gäller rabies i tre år, men det är alltid passets datum som styr. Har giltigheten gått ut kan du behöva börja om enligt reglerna, så boka hellre i förväg än i sista minuten.

Vaccinschema för katt och vad som brukar ingå

Grundskydd mot kattsnuva och kattpest

För kattungar handlar basvaccinen nästan alltid om skydd mot kattsnuva och kattpest. Kattpest kan vara riktigt allvarligt, och kattsnuva kan bli långdragen, särskilt hos unga katter.

Innekatter behöver också skydd. Smitta kan följa med in på skor, händer och kläder, och katter kan bli sjuka även om de inte har satt sina tassar utomhus…

Rabies för katt vid resor

Samma upplägg som för hund. Rabies blir aktuellt vid resa, och giltigheten styrs av passet. Ska du resa med katt vill jag att du hör av dig i god tid, så vi slipper panikbokning och missade datum.

Vanliga reaktioner efter vaccination

Det är vanligt med trötthet samma dag eller dagen efter. En liten knöl där sprutan satt kan också komma. Det brukar gå över av sig själv.

Om du ser tydlig svullnad som snabbt blir större, klåda, kräkning, påverkan på andningen eller om djuret blir onormalt slött, då vill jag att du hör av dig direkt.

FAQ

När ska valpen eller kattungen vaccineras 8v 12v 1 år?
För valp är ett vanligt upplägg 8 veckor, 12 veckor och sedan cirka 1 år, vilket också Svenska Kennelklubben beskriver. För kattunge är ett vanligt upplägg 8 till 9 veckor, en dos 3 till 4 veckor senare och en påfyllnad vid cirka 1 år. 

Behövs kennelhostevaccin?
Det beror på livet din hund lever. Om hunden ofta träffar andra hundar, går kurs, dagis, kennel eller tävlar är kennelhosta ofta värt att ta. 

Hur ofta ska rabies förnyas?
Det står i EU passet och styrs av vaccinet. Revaccination sker ungefär vart tredje år för hund och katt. Ska du resa, planera i god tid och följ Jordbruksverkets regler för landet du ska till och hemresan.

Kan man vaccinera vid lätt förkylning?
Grundregeln är att du ska prata med veterinären om djuret inte är helt friskt. Om djuret är sjukt är det viktigt att snabbt kontakta veterinär. I praktiken bedöms det från fall till fall. Lite nysningar kan vara okej ibland, men feber, hosta, diarré eller tydlig trötthet brukar betyda att man väntar.

Vad kostar vaccination och hur bokar jag tid?
Priset påverkas av vilket vaccin som behövs och om det är grundvaccination eller påfyllnad. Du kan boka via vår tidsbokning eller ringa kliniken.